Hahah... Så tokigt. Jag har varit så självsäker ikväll. Trots att jag åkte ut. Jag har gråtit som en bebis, men samtidigt skrattat åt hela situationen. Dom skämtar? Jävlas dom? Vad vill dom? Hahaha. Jag bara gråter och skrattar åt hela grejen. Jag åkte ut samma dag i år som förra och fick ungefär samma feedback. Man ba... ? Va ? Har ni missat något nu eller? Therese sa själv "Karl och Knut kommer döda oss för detta men..". Ja men vadå? Dåså?! Om ni VEEET att det finns dom som faktiskt tycker att jag förtjänar en plats, LET THEM SPEEK?! Nästa vecka sitter ju dom också i juryn. "Det skär i oss att behöva låta dig gå".. JA men GÖR INTE DET DÅ, jävla puckon?!

Anledningen till att jag känner mig självsäker är för att jag vet så jävla väl hur mycket jag har utvecklats och hur deras argument inte håller för fem öre. Jag vet att jag är TUUUUSEN ggr bättre än flera som gick vidare. Sorry att jag säger det, men någon gång måste jag också få tycka att jag är bra. Jag vet att jag gjorde bättre ifrån mig än dom flesta på audition. Vet att jag stack ut. Sen om lärarna har personliga problem med mig från tidigare och inte vill erkänna att det är därför dom inte tar vidare mig, så fine. Tryck ner mig bara. Fortsätt. "Du vill det inte tillräckligt". haaahahhahaha. Nej, jag lägger bara 40.000kr på en utbildning FÖR SKOJS SKULL! Jag flyttar bara från min familj och mina vänner som 16åring, FÖR SKOJS SKULL!... Herre gud.

En sak är sååå bestämd: Jag söker aldrig med ackis, för jag är inte det DOM söker.





Hur mycket ni än säger att "teknik och vighet inte är allt", så kommer jag alltid ÄLSKA att göra så med mitt ben. ÄLSKA att lära mig teknik. ÄLSKA att lära mig snurra flera varv. Sitt ni i Sverige och tugga bajs och gör alla lika medelmåttiga då. För nej, det är inte allt... Men det är fan jävligt mycket.