Jag vill inte åka hem. Jag orkar inte behöva vara instängd i mitt fucking rum en hel vecka, Mitt rum, mitt paradis. Där var jag alltid trygg. Man slapp allt bråk som skedde ovanför en. När jag åker tillbaka kommer det bli samma sak som vanligt. Mamma jobbar, pappa undviker jag och Jonathan lyssnar på hårdrock på högsta volym för att lugna ner sin ständiga ilska. Kommer de änns märka att jag är hemma?

Det känns så konstigt.. Det borde vara fel? Vågar jag utsätta dig för det?
Borde verkligen ge det en chans, men jag är så rädd... Vet inte för vad..  Kanske för att du inte accepterar mig för den jag är och för mitt liv?..  Jag ger det en chans. Jag gör det..

Because of you always play on the safe side soo I don't get hurt.