rawr.
Hur blir man av med självhat?
Jag vill ju orka, jag vill känna glädje. Det går upp och ner. Hela tiden. Humörsvägningar? ...
Jag orkar inte må dåligt över något jag brinner för så starkt.
Jag ska få hjälp, jag ska.
Kärlek. Ett starkt ord, ett ord som innefattar mycket. Det kan vara vänskapskärlek, syskonkärlek, kärlek till sin katt, till sin ipod, men den oftast jobbigaste kärleken är till den man är kär i. Jag själv, som många andra utav mina nära vänner har varit med om den kärleken, då det är som allra bäst med sin partner och då det är som värst. Då man förlorar kärleken, det är då det svider som mest. Eller det gjorde det för mig iallafall. Hjärtat delades i tusen bitar. Precis som i låten; "Allting kan gå itu, men ett hjärta kan gå i tusen bitar..".
Vad jag nu vill skriva lite om är någonting som står mig ganska nära, eller en vän som står mig nära och hennes förlorade kärlek. Kärlekshistorian var ganska kort men intensiv. De var tillsammans i några månader, kanske 3-4, och var jättekära. Iallafall en utav dom. Kärlekshistorian tog slut då man inte fick tillräckligt mycket bekräftelse från den andre, man tog varandra för givet.
Nu några månader efter avslutandet så börjar man sakna varandra igen. Man börjar få de där känslorna tillbaka och undrar om det verkligen var rätt att de gjorde slut. Problemet nu är deras fruktansvärda avstånd, och hur båda två har förändrats, utvecklats som personer på olika sätt. Avståndet är Stockholm - Sunne. De båda vet att det inte skulle funka. De båda vet att de måste släppa varandra, sluta sakna varandra. Men saknad är inget man kan bearbeta på något sätt, saknad försvinner med tiden. Så dom måste bara låta tiden gå, vilket är bland det jobbigaste som finns, för det är då tiden går som långsammast. Jag önskar min vän all lycka med det. Jag finns här, jag stödjer dig. Jag lovar. Han kommer inte försvinna med en gång, det förstår både du och jag, men jag vet att du klarar dig. Du är stark.
Sen måste jag bara säga att jag saknar min bästis Sebastian i Göteborg. Tänker på dig <3
Du ställde en fråga, så jag kommer med lite tips här, inga krav bara om du vill kan du ju testa.
Om man vill må bättre, ber om det från Gud (hällst konkreta böner), om man tror det kommer bli som man ber (eftersom Gud hör bön och älskar dig), om man lyssnar på vad Gud vill att man ska göra, säga, och tänka. Det är svårt, men man kan t.ex. sätta upp lappar i hemmet såsom "du är vacker", "du är älskad", "du är så himla bra", läsa i bibeln, göra saker bara för sig själv en dag, utan att pressa sig ett dugg (då kanske man kan se tillbaka på den dagen när man skall gå igenom ngt jobbigt som att plugga, vara i skolan, möta sina tankar eller människor man mår sämre av att möta). Jag finns här om du vill prata. och du får säga till om du vill jag ska sluta läsa och kommentera. Jag tycker om dig. Kramar och styrka från Clair
Vilken fin kommentar Clair, du ställer alltid upp du