Vaknade ganska tidigt idag, för att vara jag. Klockan tio slog jag upp ögonen och såg att mobilen blinkade:

"Jag ska till kirurgen nu. Ska opereras."

Fanfanfan! Min mamma vill redan åka till honom (ca 7timmar härifrån med bil). Jag känner verkligen också att jag behöver vara där och hålla hans hand, klappa hans hår, hämta allt han behöver... Åh! Dumma dumma blindtarm.

Iallafall... Så eftermiddag, eller imorgon bitti bär det förmodligen av till Pobierowo/Gryfice som stället heter. Är verkligen jätteorolig. Man har ju hört hur operationer har gått snett och att det har ledit till olika skador, eller till och med dödsfall. Så nu borde jag gå upp, duscha, äta frukost och förbereda någon form av packning utifall det blir så att vi åker.